Hoppa till innehåll Hoppa till meny
Logo
Öppna sök Sök
Öppna sök Sök

Backbyn, Näsbyggebyn och Hallen

Söder om Siljansnäs sockencentra, i södersluttning mot Byrviken-Alviken, finns byarna Hallen, Backbyn och Näsbyggebyn. Byarna är nära sammanvuxna och bär karaktär av klungbyar.

Delvis kringbyggd gård med välbevarade äldre timmerhus i Backen. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.

Delvis kringbyggd gård med välbevarade äldre timmerhus i Backen. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.

Bebyggelsen i byarna består i huvudsak av äldre gårdar som utglesats sedan 1800-talets senare hälft, samt komplementbebyggelse från 1900-talet. Det finns ett utmärkande antal missionshus och frikyrkliga kapell från olika tidsperioder i de två byarna. Sydväst om byarna, längs vägen mot Almo, finns ett stort öppet odlingslandskap med äldre lador. Näsbyggebyn och Backbyn ingick tidigare i Näsbygge fjärding i Leksands socken. Från och med 1875 tillhörde byarna nybildade i Siljansnäs socken och landskommun. Vid kommunsammanslagningen 1973 återgick byarna till Leksands kommun.

Byn Hallen är en klungby belägen söder om Siljansnäs sockencentra, vid foten av Hallberget. Byn som helhet har ännu inte inventerats, varför någon närmare beskrivning inte ges. Backbyn är en klungby i kuperad södersluttning som angränsar till byn Hallen i norr och Näsbyggbyn i sydväst. Öster om byn finns ett villaområde med småhus från 1900-talets senare hälft. I sydväst finns öppna jordbruksmarker. Byn innefattar omväxlande äldre gårdar och komplementbebyggelse från 1900-talet. Den bäst bevarade bebyggelsen återfinns i byns södra delar. Näsbyggebyn är belägen i det sluttande odlingslandskapet vid Byrviken-Alviken, och består av en äldre bykärna som utgår från en fyrvägskorsning med majstång. Byn fortsätter därifrån längs en fyrkantig rundgata i sydöst (Öståkersvägen-Lundgattu). I anslutning till byn finns även komplementbebyggelse i form av villor uppförda under olika delar av 1900-talet. Näsbyggebyn angränsar till Moravägen i norr, mot Byrviken-Alviken i söder, samt mot Backbyn i väster.

Backbyn, Hallen och Näsbyggebyn ligger i Leksands kommun och Siljansnäs socken, varav den senare bildades 1875 och innefattar ett område motsvarande före detta Näsbygge fjärding i Leksands socken. Samtidigt som socknen bildades Siljansnäs landskommun, till vilken byarna hörde fram till dess att landskommunen uppgick i Leksands kommun 1974.

Historik

Näsbyggebyns benämning och läge i landskapet antyder att byn är mycket gammal och Karl-Erik Forsslund menar att den »skall vara äldst i socknen«. Erik Olof Bergfors framhåller att platsnamnet först varit Näs och avsett hela bebyggelsen i den inre delen av Byrviken, samt att bebyggelsen då koncentrerats till det nuvarande byläget. När bebyggelsen senare expanderat till nya platser uppstod ett behov av att särskilja byn från bygdenamnet varvid den kommit att kallas Näsbyn eller Näsbyggebyn - Näsbornas by. I raden av åkrar nedanför byn har det påträffats flera fornfynd, bland annat från stenåldersboplatser samt slagglämningar från primitiv järnframställning. Byn omnämns i ett dokument från 1435. På 1920-talet fanns 29 gårdar i byn. Namnen Backbyn och Hallen finns belagda i skrift från 1539. Namnet Backbyn syftar på byns läge i sluttningen mot Byrviken och Alviken. Namnet Hallen syftar på byns läge på Hallbergets sydvästra sluttning. Hall är en äldre benämning på sluttning.

Missionshus och kapell

I Hallen, Backbyn och Näsbyggebyn finns flera missionhus och kapell från olika tidsperioder. I inventeringen ingår fyra sådana byggnader från olika tidsperioder centrerade kring Björkbergsvägen. Byggnaderna varierar i utformning och innefattar allt från det sena 1800-talets spetsbågiga fönster och lövsågade detaljer i Hallen, till mer lågmälda faluröda 1900-talsexempel vid Björkbergsvägen till ett ljust putsat funktionalistiskt missionshus med oljade ekdörrar i korsningen mellan Gropvägen-Bygattu och Moravägen.

Rikt odlingslandskap med ålderdomliga timmerhus

Sydväst om byarna utbreder sig ett rikt öppet odlingslandskap med många äldre lador, varav flera i timmer och av mycket hög ålder. Även i byarna finns avsnitt av öppen tomt- och jordbruksmark. I Näsbyggebyn omgärdar gårdarna längs den fyrkantiga rundgatan ett större område med öppen jordbruksmark inuti byn. Det finns även avsnitt med öppen jordbruksmark i Backbyn och mellan Backbyn och Hallen. Odlingslandskapet som tar vid väster om Näsbyggebyn slutar vid en skogsridå bakom vilken odlingslandskapen kring Almo tar vid.

Välbevarade gårdar och äldre bostadshus i Hallen och Backbyn

Även om Hallen och Backbyn genomgått stora förändringar från och med 1800-talets slut, bland annat genom tillkommen villabebyggelse och upplösta gårdstun, finns här ett antal välbevarade äldre gårdar med tillhörande äldre bostadshus. På fastigheterna Backbyn 94:1 och Backbyn 199:4 finns exempelvis två välbevarade gårdar med sen 1800-talskaraktär. Båda dessa gårdar är delvis kringbyggda, med längor av ekonomibyggnader bildar en karaktäristisk slutenhet mot Smedgattu och Moravägen. I Hallen finns en välbevarad kringbyggd gård på fastigheten Hallen 108:1. En bit söderut, längs Björkbergsvägen, återfinns en synnerligen välbevarad sidokammarstuga på Hallen 39:1.

Härbresamling i Backbyn

I korsningen Moravägen-Padvägen, på fastigheterna Backbyn 94:3 och 49:1, finns en samling med två kortsideshärbren, ett långsideshärbre och en lada. Ansamlingen av härbren liknar delvis den som finns vid bytorgen i Almo, men är mer avsides placerad. Byggnaderna är uppförda i timmer och rödfärgade, och har sannolikt tillhört gårdar i Backbyn.

Välbevarad bykärna i Näsbyggebyn

I Näsbyggebyn är den äldre bykärnan, runt om majstångsplatsen, fortfarande relativt välbevarad. Här finns flera äldre gårdar med delvis bevarad kringbyggd karaktär. Det finns även enstaka äldre parstugor och enkelstugor, med särskilt välbevarade exempel på fastigheterna Näsbyggebyn 123:2 och Näsbyggebyn 35:2. Ett utmärkande karaktärsdrag är de många längor med äldre ekonomibyggnader som är placerade mot bygatan, vilket skapar slutna bygaturum. Det är inte ovanligt att gårdstunen i övrigt utglesats på en eller flera sidor, samt att äldre ekonomibyggnader ersatts av större ladugårdar mot 1800-talets slut eller under 1900-talet. I direkt anslutning till den äldre bykärnan finns tre områden med öppen tomt- och jordbruksmark som agerar som buffertzon mot 1900-talets kompletteringsbebyggelse. Bebyggelsen i den äldre bykärnan är företrädesvis i trä med rödfärgad eller naturligt grånad fasad.

Modernism i byarna

I Backbyn och Hallen, samt till viss del även i Näsbyggebyns bykärna finns tydliga spår av 1900-talets förändrings- och moderniseringsvågor. Det finns bland annat flera hus som uppförts på nya tomter, eller som har ersatt äldre bostadshus. 1900-talsbebyggelsen är ofta utformad i en stil som är typisk för det årtionde då husen uppfördes beträffande formspråk och detaljutformning, men med sadeltak och faluröd locklistpanel. Flera av de äldre bostadshus som sparats har moderniserats med exempelvis nya vitmålade ospröjsade tvåluftsfönster, nya dörrar och nya entrepartier kring 1900-talets mitt. Det finns även ett antal byggnader av mer avvikande karaktär, exempelvis med tegel- eller pustfasad. Vid korsningen mellan Moravägen och Gropvägen-Bygattu finns utmärkande spritputsad byggnad som tidigare varit affär. I närheten finns även ett par ljust pustade småhus som är tidstypiska för 1930- eller 1940-talen. I södra delen av Backbyn finns flera timmervillor som bär tydlig modernistisk karaktär men med timmerstomme. Byggnadstypen var vanlig i Siljansnäs och Leksand från och med 1950-talet. Många av dessa timmervillor tillverkades lokalt i Siljansnäs.

Värden

Nedan beskrivs de värden som byarna bedöms besitta. I detta kulturmiljöprogram beskrivs kulturhistoriska och estetiska värden.

Backbyn och Näsbyggebyn är nära sammanvuxna, och båda byarna präglas av en klungbykaraktär med tätt placerade gårdar, många rödfärgade byggnader och slingrande bygator som sammanstrålar i bytorg med majstångsplatser. Detta är värdefullt eftersom karaktären är miljöskapande och typisk för Leksand och Övre Dalarna. Området kring bytorget i Näsbyggebyn är särskilt värdefullt eftersom det innefattar flera gårdar med ålderdomlig kringbyggd karaktär och flera äldre byggnader.

Värden/var varsam med:

  • Klungbykaraktären och bygatusystemen i Backbyn och Näsbyggebyn
  • Områden där gårdarna ligger tätt mot bygatorna.

Det stora och öppna odlingslandskapet som breder ut sig väster om byarna, i riktning mot Almo-Alvik, har varit en viktig historisk förutsättning för byarnas uppkomst och utveckling och är därför mycket värdefullt. Särskilt värdefulla är de ålderdomliga timmerlador som fortfarande finns placerade ute bland åkrarna. Dessa byggnader är mycket viktiga för landskapsbilden och kan bidra med förståelse för hur landskapet nyttjats historiskt inom jordbruket. Många av byggnaderna är uppförda i timmer och är av ansenlig ålder. De timmerbyggnader som finns i odlingslandskapet är ofta naturligt grånade, vilket ger en ålderdomlig karaktär som är värdefull.

Värden/var varsam med:

  • Det öppna och hävdade odlingslandskapet väster om byarna
  • De ålderdomliga grånade timmerhusen och särskilt ängslador som är placerade i odlingslandskapet väster om byarna. Undvik att måla grånade timmerhus eftersom de då mister sin karaktär.

Även om de äldre husen i Leksand är unika och i sina detaljer bär många olikheter som gör varje gård speciell, finns flera gemensamma nämnare som starkt påverkar bebyggelsens karaktär. Ofta framträder bebyggelsen som ett gytter av tätt placerade röda hus med likartad storlek och form. Det är denna karaktär som kanske starkast kännetecknar byarna, och de aspekter av bebyggelsen som bidrar till denna karaktär är därför särskilt värdefulla. Nästan alla hus i de äldre byklungorna är låga - sällan högre än två hela våningar. Många byggnader har dessutom en långsmal form eller bildar tillsammans långsmala längor som ingår i olika kringbyggda former. De flesta byggnaderna har också sadeltak med tegeltäckning. Att de flesta husen är färgade med falu rödfärg eller omålade i trä är också mycket viktigt för byarnas generella karaktär. Den faluröda färgen har dessutom historisk betydelse, då den präglat byarna i Övre Dalarna och Leksand sedan åtminstone 1800-talets senare hälft. Beträffande vita detaljer i form av exempelvis fönster, fönsterfoder, vindskivor och knutbrädor är detta värdefullt där det förekommer, eftersom även detta är en påtaglig beståndsdel i byns karaktär.

Värden/var varsam med:

  • Den sammanhållna byggnadshöjden om högst två hela våningar
  • Att byggnaderna har en långsmal form, eller bildar långsmala enheter som tillsammans bildar kringbyggdhet
  • Att byarna är tätt bebyggda, och att husen står tätt intill varandra
  • Tegel som takmaterial, i synnerhet befintliga enkupiga och tvåkupiga tegeltak
  • Den enhetligt förekommande ofärgade eller faluröda färgen. Avstå från att rödmåla naturligt grånade timmerhus. Dessa byggnader har en egen karaktär som i sig är värdefull, och som samspelar väl med sin omgivning även utan rödfärg
  • Vitmålade detaljer så som fönster, fönsterfoder, fönsteröverstycken, knutbrädor och vindskivor där de redan förekommer, dock ej på fäbodgårdar där sådana detaljer bör undvikas. Undvik att måla andra detaljer än fönster och fönsterfoder vita på ekonomibyggnader, eftersom detta ej förekommit i någon större utsträckning historiskt.

I Hallen, Backbyn och Näsbyggebyn finns fortfarande flera gårdar som är kringbyggda längs två eller tre sidor, vilket är värdefullt eftersom den kringbyggda karaktären är typisk för Leksand och Övre Dalarna. Gårdar som är kringbyggda bidrar dessutom till byarnas slutna och tätt bebyggda karaktär, som är miljöskapande och trivsam. De flesta av de äldre gårdarna i byarna var sannolikt helt kringbyggda fram tills 1800-talets slut. Därefter har de flesta gårdarna utglesats på en eller flera sidor, och på vissa gårdar har äldre timrade ekonomibyggnader ersatts av större ladugårdskomplex med tegeldel. Så som gårdarna ser ut idag återspeglar de därför även hur industrialismen, nya jordbruksrön och förändrade sociala mönster påverkade byarna och gårdarna från och med 1800-talets slut. Berättelser om dessa förändringar kan förklara varför byarna ser ut som de gör idag och detaljer och strukturer som återspeglar detta är därför värdefulla.

Värden/var varsam med:

  • Byggnader som bidrar till kringbyggda gårdstun. Oavsett ålder bör sådana byggnader inte rivas eller flyttas. Byggnader som är placerade med fasader mot en bygata bör hanteras särskilt varsamt, eftersom sådana byggnader påverkar hela byns karaktär.

På vissa gårdar i byarna finns välbevarade äldre bostadshus och ekonomibyggnader i timmer. Dessa byggnader värdefulla eftersom de kan bidra med berättelser om livet i det äldre bondesamhället. De äldre husen är dessutom en viktig beståndsdel i vad som gör byarna till speciella och trivsamma livsmiljöer. Här syns det att människor levt under mycket lång tid. Husen är dessutom byggda i en lokal tradition som utvecklats och använts under flera hundra år, fram tills industrialismens intåg, mot 1800-talets slut och kring sekelskiftet år 1900.

Värden/var varsam med:

  • Samtliga knuttimrade ekonomibyggnader uppförda innan 1930. Äldre knuttimrade ekonomibyggnader är en omistlig beståndsdel i byarnas karaktär och bör inte flyttas, rivas eller väsentligen förändras. Särskilt värdefulla är de härbren som finns i korsningen Padvägen-Moravägen och de byggnader som omgärdar gårdstunet på fastigheten Näsbyggebyn 59:1
  • Välbevarade enkelstugor, sidokammarstugor och parstugor på fastigheterna Näsbyggebyn 58:2, Näsbyggebyn 123:2, Näsbyggebyn 35:2, Näsbyggebyn 55:4, Backbyn 94:1, Backbyn 199:4 och Hallen 39:1. Värdebärande egenskaper är byggnadernas långsmala form med sadeltak, befintlig färgsättning – omålad eller rödfärgad, ibland med vita detaljer, blottade timmerstommar, befintliga träpaneler, befintliga träfönster samt enkla vitmålade fönsterfoder, profilerade fönsteröverstycken där de förekommer, dekorativa gavelfönster där de förekommer, befintliga dörrar och farstukvistar, lövsågade eller profilsågade detaljer på farstukvistar där de förekommer, dekorerade taksparrar där de förekommer, befintliga en- och tvåkupiga tegeltak och tegelskorstenar, grundmurar med synlig natursten.

De missionshus och kapell som beskrivs ovan kan berätta om 1800- och 1900-talets folkväckelserörelser och den betydelse dessa har haft i Siljansnäs. De byggnader som ingår i inventeringen är därför värdefulla, även om vissa av byggnaderna inte längre nyttjas som gudstjänstlokaler. Flera av byggnaderna är också uppförda med en hög utformningsmässig och materialmässig kvalitet, och med detaljer i form av exempelvis dörrar, fönster, entrépartier och skyltar som är värdefulla.

Värden/var varsam med:

  • Den befintliga utformningen på de fyra missionshus och kapell som ingår i inventeringen. Värdebärande egenskaper är byggnadernas befintliga färgsättning, träfönster, trädörrar, entrépartier samt befintliga skyltar och kors på fasaderna. Även byggnadernas befintliga fasader och fasadmaterial, rödfärgade träpaneler på tre nordligast belägna byggnaderna samt ljusgrå slätputs på den sydligast belägna.

Ursprungliga detaljer och material på de hus som uppfördes under 1900-talet fram tills 1965 är ofta av hög materialmässig och utformningsmässig kvalitet och är därför värdefulla. Husen kan dessutom berätta om hur byarna förändrades under 1900-talet, och hur den modernistiska byggnadskonsten omarbetades och anpassades efter lokala förhållanden. Även de modernistiska timmervillor som finns i södra delen av Backbyn är värdefulla, eftersom de är vanliga i Leksand, och utgör ett exempel på hur 1900-talets byggnadskonst kunde anpassas till de äldre bymiljöerna genom exempelvis färgsättning och materialval. Byggnaderna har ofta kvalitativa detaljer i exempelvis koppar och antikglas, vilket förstärker den positiva helhetsupplevelsen av husen.

Värden/var varsam med:

  • Kvarvarande ursprungliga träfönster, trädörrar, belysningsarmaturer, taktegel, locklistpaneler, smidesräcken och farstukvistar på hus uppförda under 1900-talet som komplementbebyggelse i byarna
  • De modernistiska timmervillorna på fastigheterna Backbyn 57:3, Backbyn 141:3, Backbyn 141:4 och Näsbyggebyn 29:2. De blottade timmerstommarna som är rödfärgade, oljade eller ofärgade är värdebärande detaljer. Även detaljer som dörrar och fönster i ofärgat eller brunbetsat trä, koppardetaljer och antikglas är viktiga.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

  • I nedre högra hörnet kan du välja vilka kartlager som du vill se. Du kan välja att visa ett eller flera lager samtidigt.
  • Verktygen till vänster använder du för att till exempel zooma in eller ut och för att mäta avstånd.
  • Överst i kartan finns en sökruta. Här kan du söka efter en specifik adress eller fastighet.
  • I det övre högra hörnet finns verktyg som du kan använda för att spara, skriva ut eller dela kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

  • Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
  • Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
  • Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.

Sidan uppdaterad: